Bländning är något som orsakar onödigt mycket besvär, framför allt om det ger synnedsättande bländning. Men vad är bländning, vad orsakar bländning och vad kan man göra åt det?
Vi behöver ljus, det är vi alla eniga om och vi behöver mer ljus med ökande ålder för att se bra. Men ibland kan det vara så att mindre ljus gör det enklare för oss att se. Våra ögon har en otrolig förmåga att anpassa sig till olika ljusförhållanden. Vi klarar att läsa tidningen i både fullmåne en klar natt och en solig vinterdag med snö utan att bli bländade. Det som avgör om man blir bländad är inte bara hur starkten yta lyser utan skillnaden mellan en lysande yta och omgivningen, storleken på den lysande ytan och var i synfältet, från betraktaren, den lysande ytan befinner sig. Det kan både vara en armatur som sänder ut ljus eller en belyst yta som reflekterar ljus emot betraktaren.
När man pratar om och beskriver belysning är enheten lumen/m² det vanligaste sättet att redovisa. Men det talar inte om hur ljust det är, det talar bara om att det finns ljus. Idag är det ingen som inte pratar om hur många lumen en ljuskälla eller armatur ger och det beskriver för oss hur mycket ”ljus” det finns. När lumenflödet från en armatur sänds ut och träffar en yta så får vi enheten lumen/m². Hur många av armaturens lumenflöde som träffa just den ytan vi belyser beror på armaturens ljusfördelning, placering och avstånd i förhållande till ytan. En smalstrålande riktad armatur sänder det mesta av armaturens lumen till ytan medan en bredstrålande symmetrisk armatur bara sänder en liten del av armaturens lumen till ytan. Det innebär att, även om två olika lösningarna har samma lumenflöde ut ur armaturen får man helt olika nivåer på hur många lumen som träffar den ytan som vi mäter på. Därför talar enheten lumen/m² inte om hur ljust det är, den talar bara om måttet på mängden ljus som kommer till en yta, resultatet vi får är alltså storheten LUX.
När man pratar om och beskriver belysning är enheten lumen/m² det vanligaste sättet att redovisa. Men det talar inte om hur ljust det är, det talar bara om att det finns ljus. Idag är det ingen som inte pratar om hur många lumen en ljuskälla eller armatur ger och det beskriver för oss hur mycket ”ljus” det finns. När lumenflödet från en armatur sänds ut och träffar en yta så får vi enheten lumen/m². Hur många av armaturens lumenflöde som träffa just den ytan vi belyser beror på armaturens ljusfördelning, placering och avstånd i förhållande till ytan. En smalstrålande riktad armatur sänder det mesta av armaturens lumen till ytan medan en bredstrålande symmetrisk armatur bara sänder en liten del av armaturens lumen till ytan. Det innebär att, även om två olika lösningarna har samma lumenflöde ut ur armaturen får man helt olika nivåer på hur många lumen som träffar den ytan som vi mäter på. Därför talar enheten lumen/m² inte om hur ljust det är, den talar bara om måttet på mängden ljus som kommer till en yta, resultatet vi får är alltså storheten LUX.
Kan man då bara använda enheten lumen/m², alltså storheten LUX som ett mått på bra belysning? Nej det kan man så klart inte och det har man aldrig kunnat. Däremot kan man använda LUX som ett mått på
bra belysning i samband med reflektions- faktorer på olika ytor och förhållandet av LUX-nivåer och reflektionsvärden mellan arbetsytan och omgivning så som golv, väggar och tak. Genom att kombinera reflektionsvärdet med infallande lumen på ytan får man en tydlig bild av hur bra ljuset är och så klart hur ljust det är.
Om man vill veta hur ljust det är, är det ljusheten på ytan vi måste mäta och det är enheten ljusstyrka/m². Om vi ska uppleva att det är ljust måste ytan ha en förmåga att reflektera ljuset annars spelar det ingen roll hur många lumen som träffar ytan.Reflekterar ytan inget ljus så kommer det att förbli en mörk yta. Beroende på olika ytors förmåga att reflektera ljuset skapas en kontrast i synfältet vilket gör att vi ser vår omgivning och kan orientera oss.
Kan man då bara använda enheten lumen/m², alltså storheten LUX som ett mått på bra belysning? Nej det kan man så klart inte och det har man aldrig kunnat. Däremot kan man använda LUX som ett mått på
bra belysning i samband med reflektions- faktorer på olika ytor och förhållandet av LUX-nivåer och reflektionsvärden mellan arbetsytan och omgivning så som golv, väggar och tak. Genom att kombinera reflektionsvärdet med infallande lumen på ytan får man en tydlig bild av hur bra ljuset är och så klart hur ljust det är.
Om man vill veta hur ljust det är, är det ljusheten på ytan vi måste mäta och det är enheten ljusstyrka/m². Om vi ska uppleva att det är ljust måste ytan ha en förmåga att reflektera ljuset annars spelar det ingen roll hur många lumen som träffar ytan.Reflekterar ytan inget ljus så kommer det att förbli en mörk yta. Beroende på olika ytors förmåga att reflektera ljuset skapas en kontrast i synfältet vilket gör att vi ser vår omgivning och kan orientera oss.
Infällda armaturer med direkt ljus skapar stora kontraster mellan armaturens lysande yta och omgivningen.
Vad som orsakar bländning är just om ljusstyrkan/m² mellan olika ytor blir för stort. Är det så mycket skillnad att det blir obehagligt så gör man oftast något åt saken. Det kan man se ibland på arbetsplatser, med alla möjliga upptejpade avskärmningar på armaturer som stör. Är skillnaden inte så stor att det ger obehag utan orsakar synnedsättning ger den oftast mest besvär eftersom man inte gör något åt situationen. Vi vet också att vid ett förhållande som är större än 20:1 får vi även en pupillförändring för att ljusanpassa hela tiden, blir det bländning då? Man kan faktiska svara både ja och nej på den frågan. Eftersom människan är central i förhållandet till de mörka och ljusa ytorna och var i synfältet de befinner sig. Det är därför viktigt att veta vad man ska använda utrymmet till och av vem. Det är också därför man inte kan montera s.k LED-plattor i t.ex kontor eller klassrum eftersom förhållandet mellan plattans lysande yta och övriga ytor blir för stor så det blir synnedsättande bländning nästan var man än är placerad i lokalen. Då kan man fråga sig varför LED-plattor är så populära? Kanske för att det ger en cool effekt i taket eller bara för att de går snabbt att montera och man inte vet bättre. Det är klart att det finns applikationer där infällda armaturer är användbara men absolut inte som allmänbelysning i lokaler där människor vistas mer än tillfälligt.
Infällda armaturer med direkt ljus skapar stora kontraster mellan armaturens lysande yta och omgivningen.
Vad som orsakar bländning är just om ljusstyrkan/m² mellan olika ytor blir för stort. Är det så mycket skillnad att det blir obehagligt så gör man oftast något åt saken. Det kan man se ibland på arbetsplatser, med alla möjliga upptejpade avskärmningar på armaturer som stör. Är skillnaden inte så stor att det ger obehag utan orsakar synnedsättning ger den oftast mest besvär eftersom man inte gör något åt situationen. Vi vet också att vid ett förhållande som är större än 20:1 får vi även en pupillförändring för att ljusanpassa hela tiden, blir det bländning då? Man kan faktiska svara både ja och nej på den frågan. Eftersom människan är central i förhållandet till de mörka och ljusa ytorna och var i synfältet de befinner sig. Det är därför viktigt att veta vad man ska använda utrymmet till och av vem. Det är också därför man inte kan montera s.k LED-plattor i t.ex kontor eller klassrum eftersom förhållandet mellan plattans lysande yta och övriga ytor blir för stor så det blir synnedsättande bländning nästan var man än är placerad i lokalen. Då kan man fråga sig varför LED-plattor är så populära? Kanske för att det ger en cool effekt i taket eller bara för att de går snabbt att montera och man inte vet bättre. Det är klart att det finns applikationer där infällda armaturer är användbara men absolut inte som allmänbelysning i lokaler där människor vistas mer än tillfälligt.
Pendlade armaturer med indirekt ljus för att öka omfältsljuset och minska kontrasten till det direkta ljuset.
Pendlade armaturer med indirekt ljus för att öka omfältsljuset och minska kontrasten till det direkta ljuset.
Pendlad armatur med direkt ljus orienterad till arbetsplatsen och indirekt ljus för att skapa en god balans i ljusförhållande.
Ljusstyrka är en sak men att ljusets riktning och fördelning är anpassad för arbetsuppgiften och att belysningen skapar ett bra ljusförhållande är absolut viktigare för att se bra och klara en lång arbetsdag. Att alltid försöka balansera både indirekt och direkt ljus gör det enklare för vårt öga att anpassa sig, omgivningsbelysningen är lika viktig som den arbetsplatsorienterade belysningen. Det är t.ex därför man gärna pendlar en armatur med både direkt och indirekt ljus vid en arbetsplats med bildskärm. Indirekt ljus för att ge ett omfältsljus och skapa en balans med det direkta riktade ljuset. Det gäller inte bara kontor utan alla platser där man ofta har en växlande blickriktning så som t.ex skolar, sjukhus, butiker och industri. I vilket fall som helst krävs det givetvis att det finns ytor att belysa och att ytorna har en förmåga att reflektera ljus. Det kan vara lättare sagt en gjort om man inte känner till hur ett utrymme, lokal eller anläggning ser ut och vad man ska utföra där. I stora lokaler som t.ex inom industri kan det vara svårt att hitta ytor att belysa vilket ställer mycket högre krav på armaturen, armaturens placering, ljusfördelning och avbländning. På öppna ytor kan det vara frest- ande att öka ljusflödet i armaturen och sätta en bred ljusfördelning för att klara jämnheten bara för att minska antalet arma- turer. Det ger en billigare installation men blir dyrt i framtiden p.g.a bländning som orsakar minskad arbetsförmåga, fler fel och t.o.m sjukskrivningar. I den typen av installationer är det viktigt att anpassa ljusfördelningen beroende på vilken höjd armaturen monteras och att avskärmning/avbländningen är tillräcklig beroende på vilken blickriktning arbetet kräver i lokalen. För att skapa bra förutsättningar är fler ljuspunkter med lägre ljusflöde per ljuspunkt och en bra avskärmning att föredra. Att armaturer även monteras nära de väggar och andra ytor som finns för att, inte skapa mörka hål med stora kontraster utan, ge ett djup och bra ljusförhållande i lokalen.
Pendlad armatur med direkt ljus orienterad till arbetsplatsen och indirekt ljus för att skapa en god balans i ljusförhållande.
Ljusstyrka är en sak men att ljusets riktning och fördelning är anpassad för arbetsuppgiften och att belysningen skapar ett bra ljusförhållande är absolut viktigare för att se bra och klara en lång arbetsdag. Att alltid försöka balansera både indirekt och direkt ljus gör det enklare för vårt öga att anpassa sig, omgivningsbelysningen är lika viktig som den arbetsplatsorienterade belysningen. Det är t.ex därför man gärna pendlar en armatur med både direkt och indirekt ljus vid en arbetsplats med bildskärm. Indirekt ljus för att ge ett omfältsljus och skapa en balans med det direkta riktade ljuset. Det gäller inte bara kontor utan alla platser där man ofta har en växlande blickriktning så som t.ex skolar, sjukhus, butiker och industri. I vilket fall som helst krävs det givetvis att det finns ytor att belysa och att ytorna har en förmåga att reflektera ljus. Det kan vara lättare sagt en gjort om man inte känner till hur ett utrymme, lokal eller anläggning ser ut och vad man ska utföra där. I stora lokaler som t.ex inom industri kan det vara svårt att hitta ytor att belysa vilket ställer mycket högre krav på armaturen, armaturens placering, ljusfördelning och avbländning. På öppna ytor kan det vara frest- ande att öka ljusflödet i armaturen och sätta en bred ljusfördelning för att klara jämnheten bara för att minska antalet arma- turer. Det ger en billigare installation men blir dyrt i framtiden p.g.a bländning som orsakar minskad arbetsförmåga, fler fel och t.o.m sjukskrivningar. I den typen av installationer är det viktigt att anpassa ljusfördelningen beroende på vilken höjd armaturen monteras och att avskärmning/avbländningen är tillräcklig beroende på vilken blickriktning arbetet kräver i lokalen. För att skapa bra förutsättningar är fler ljuspunkter med lägre ljusflöde per ljuspunkt och en bra avskärmning att föredra. Att armaturer även monteras nära de väggar och andra ytor som finns för att, inte skapa mörka hål med stora kontraster utan, ge ett djup och bra ljusförhållande i lokalen.
