Belysningsarmaturer kan se ut på en mängd olika sätt eftersom det finns många olika platser där belysning behövs. För att ni som användare av produkterna ska veta att den är anpassad för ett visst utrymme och givetvis säker finns olika märkningar som bekräftar det.
CE-märkningCE-märket är tillverkarens försäkran att produkten uppfyller alla bestämmelser som ställs på den utifrån relevanta EU-direktiv.
Bokstäverna CE är en förkortning för Conformité Européenne vilket betyder i överensstämmelse med EG-direktiven. Alla elektriska produkter måste förses med en CE märkning, antingen direkt på produkten eller i medföljande handlingar. Den bekräftar att produkten är säker att använda och hantera. För att få CE märkningen måste produkten klarar LVD (Low Voltage Directive) EN60598-1 och tester enligt EMC direktivet (Electro Magnetic Compatibility) EN55015. En tredje del som måste uppfyllas för att få en CE märkning är ErP direktivet 2009/125/EG. CE-märkning omfattar sedan 2013.01.01 även överensstämmelse med ROHS-direktivet 2011/65/EU.
Har en armatur genomgått och klarat alla olika tester så får den en CE- märkning, det är en trygghet för den som ska använda produkten.
RoHS-direktivetDet så kallade RoHS-direktivet (2011/65/EU) syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för miljön genom att ersätta och begränsa farliga kemiska ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Direktivet ska även förbättra möjligheten till lönsam och hållbar materialåtervinning från avfall från sådan utrustning.
RoHS står för engelskans Restriction of the use of certain Hazardous Substances in Electrical and Electronic Equipment (begränsning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning).
I RoHS-direktivet finns gränsvärden för vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, dessa gäller i så kallade homogena material. Ett homogent material kan inte delas upp i olika material på mekanisk väg till exempel genom slipning, skärning eller krossning. Sådana material kan vara olika plaster, metaller, legeringar, glas och ytbeläggningar.
De ämnen som regleras i RoHS-direktivet är;
• kvicksilver
• kadmium
• bly
• sexvärt krom
• flamskyddsmedlen PBB och PBDE
• mjukgörarna DEHP, BBP, DBP och DIBP.
Gränsvärdena för vad som är tillåtet för vart och ett av de begränsade ämnena är 0,1 viktprocent i homogent material, förutom kadmium som har ett lägre gränsvärde; 0,01 viktprocent i homogent material.
Gränsvärdena för DEHP, BBP, DBP och DIBP gäller för varje enskild produkt som släppts ut på marknaden från och med den 22 juli 2019.
Källa: Kemikalieinspektionen
WEE-direktivetEU-direktivet WEEE – Waste of Electrical and Electronic Equipment – om insamling och återvinning av elektriska och elektroniska produkter trädde i kraft 2005.
Genom att etablera producentansvar har man sett till att det finns system för insamling och återvinning för de produkter som omfattas. Detta sker på nationell nivå och du som bedriver försäljning i flera länder måste ha kontroll på de regler som gäller i respektive land. I Sverige är det Elkretsen som är det nationellt godkända insamlingssystemet.
Alla producenter ska märka sina produkter med soptunnan. Om den inte ryms på produkten på grund av storlek eller funktion, kan den istället tryckas på produktens förpackning, i skriftlig bruksanvisning och i garantiinformation som följer med produkten.
Reach-förordningen innehåller bland annat regler om registrering av ämnen, förbud eller andra restriktioner för ämnen, krav på tillstånd för särskilt farliga ämnen samt regler om att informera kunder. Den som tillverkar, importerar eller säljer varor och kemiska produkter i EU/EES behöver följa de regler som gäller för sin verksamhet. Förordningen innehåller även regler som du som användare av kemiska produkter måste förhålla dig till.
Kandidatförteckningen är en lista med drygt 200 särskilt farliga ämnen. Den är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach.
Den som tillverkar, importerar eller distribuerar varor eller kemiska produkter inom EU och EES måste ha koll på om sina varor eller kemiska produkter innehåller något ämne på kandidatförteckningen eftersom det kan innebära att du har särskilda krav på sig.
Om en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne som finns på kandidatförteckningen ska den som är leverantör av varan lämna information så att mottagaren kan använda varan på ett säkert sätt.
Källa: Kemikalieinspektionen.
Flimmer och LEDEnligt Ecodesign Direktiv 2009/125/EG är målet att driva den tekniska utvecklingen till en mer energieffektiv och hållbar belysning. Direktivet ändras efter hand och kravställare tillverkare av komponenter som ska anslutas till det elektriska nätet. Förutom att det ställs krav på effektivitet så tar man även hänsyn till kvalitet av ljuset och där ligger bl.a flimmer och stroboskopiska effekter som en viktig del. Vi vet om att flimmer har en icke visuella påverkan och att ljusets periodiska fluktuationer även kan orsaka olyckor när rörliga maskindelar upplevs som stillastående.
Enligt de juridiskt bindande krav (EU) 2019/2020 som träder i kraft 1 september 2021 om LED och OLED som ansluts till elnätet (MLS) skall klara flimmergränsvärde på Pst LM <1,0 och Stroboskopgränsvärde SVM <0,9 vid full last. Pst (Parameter Short Term) LM (Light Flicker Method) SVM (Stroboscopic Visibility Measure).
Det innebär att det idag inte går att använda vilken teknik som helst utan måste vara anpassad enlig direktivet för att få säljas på den europeiska marknaden och använd CE märkningen.
Vad det gäller AM (Amplitudmodulering) är Pst LM och SVM mycket låg eftersom strömmen till ljusämnet är konstant även vid reglering ner till en viss nivå, men för att kunna reglera ner till låga ljusnivåer används oftast PWM (Pulsviddmodulering) som pulsar strömmen. För att klara direktiven på SWM <0,9 med PWM-tekniken krävs att frekvensen är tillräckligt hög för att vara s.k. flimmerfri.
Cardi har idag, som alla professionella belysning tillverkare, produkter med komponenter och driver enligt de riktlinjer och krav som gäller enligt Ecodesign och flimmer.
Vill ni läsa mer om flimmer, se Belysningsbranschens artikel. https://belysningsbranschen.se/artiklar/led/fakta-om-led-och-flimmer/
För mer information om vilka bindande krav det finns på belysning se Europa Kommissionens hemsida.
https://ec.europa.eu/info/energy-climate-change-environment/standards-tools-and-labels/products-labelling-rules-and-requirements/energy-label-and-ecodesign/energy-efficient-products/lighting_en#ecodesign-requirements
KapslingsklasserEftersom man behöver belysning både inomhus och utomhus, i fuktiga och dammiga lokaler eller kanske i ett torrt och rent rum. Med en mängd olika typer av armaturer har de delats in i olika klasser beroende på dess förmåga att stå emot inträngning av fukt eller damm. Elektriskt materiel klassificeras med en sifferkod enligt en IP (Ingress Protection) tabell med två siffror.
•Den första siffran (inträngande av fasta föremål) anges med ett värde från noll till sex som talar om hur tät en kapsling är. Siffran noll betyder att den är helt oskyddad medan siffran sex innebär att kapslingen är dammtät.
•Den andra siffran (inträngande av vatten) anges med ett värde från noll till nio och talar om hur väl en kapsling motstår vatten. Siffran noll betyder att den inte har något skydd mot vatten alls och siffran åtta att den kan sänkas ned i vatten utan att ta skada eller bli farlig.
Ladda ned dokument om kapslingsklasser»
Korrosionsklasserna C1 till C5 SS-EN 12944-2 är en standard som beskriver hur mycket korrosion som kan uppstå i olika miljöer. Korrosionsklass C1 motsvarar en mycket låg korrosionsrisk, medan korrosionsklass C5 motsvarar en mycket hög korrosionsrisk.
Isolationsklasser/SkyddsklasserKlass I- Armatur med enbart grundläggande isolering med anordning för skyddsjordning. En klass I armatur får anslutas med en jordad sladd och stickpropp.
Klass II- Armatur med extra isolering utan anordning för skyddsjordning. En klass II armatur får anslutas med en helgjuten ojordad stickpropp.
Klass III- Armatur med anslutningar till klenspänning. En klass III armatur måste anslutas fast.
D-märkningD-märkning innebär att armaturen yttertemperatur är begränsad enl. EN60598-2-24 (maximalt +90°C vid normal drift).
En armaturs tålighet mot yttre åverkan som slag eller stötar klassificeras med hjälp av en internationell gradering, IK-klass EN50102. Skalan går från IK00 till IK10 där IK00 inte har något särskilt skydd mot yttre åverkan. En armatur som klassats med IK10 ska däremot tåla ett direkt slag på 20 Joule, som i praktiken motsvarar en ca 2 kg tung kula som släppts från en meters höjd, testet utförs tre gånger i följd.
